Lövånger, sockenmuseet, kyrkstaden, soldattorpet
 
 
Museet
 
Hembygdsföreningen driver ett museum, inrymd i en Västerbottensgård, belägen strax norr om Lövångers gamla stenkyrka. Mellanvåningen här anknyter till en sekelskiftesmiljö, med rumsindelning som var typisk i dessa gårdar, Sal, kammare och stort kök. I källaren finns en bil, en Adler från 1913, en skolsal från förr samt en utställning om smeder från bygden. Övervåningen innehåller utställningar om mejeri, textil, garveri och skomakeri. Föremålen i museet är skänkta av socknens innevånare

 

 

 

 

 
Kyrkstaden
  
Kyrkstadslivet tar fart i mitten på 1600-talet då man inför kyrkotukt i Sverige. Detta innebär att alla vuxna människor var tvungna att infinna sig i kyrkan på helgerna. Folket var bönder och levde på sin jord ute i byarna, och varje helg skulle man besöka sin kyrka, men också göra affärer vid kyrkstadens marknad. Då klimatet i denna landsända är hårt byggde man små hus för att övernatta i från lördag till söndag. Kyrkstugorna har alltså nyttjats som övernattningsstugor av bondebefolkningen. Vem som fick bygga bestämdes av Landshövdingen, i samråd med sockenmännen. Något permanent boende tilläts inte i stugorna. Numera är 77 av kyrkstadens 117 stugor renoverade till modern standard och hyrs ut till turister och konferensdeltagare.
Österbottensstugan
Soldattorpet

Öster- och Västerbotten hade Norrbotten som gemensamt namn under 1300- och 1400- talet. På den tiden var bebyggelsen liten i V-botten och den bästa kommunikationsleden var havet. Vad var då naturligare, än att Västerbottningarna seglade till landet i öster för att söka sig en utkomst. Livliga förbindelser uppstod mellan befolkningen vid de båda kusterna, inte minst genom fisket och säljakten. Dessa förbindelser har gjort, att släkter från väst och öst flätats in i varandra. I Sundom, Ö-botten, myllrar det av Lövångersättlingar. År 1947 anordnades Österbottniska dagar i Lövångers kyrkstad där Västerbottensättlingar inbjöds till några dagars fest.

Fabrikör Anton Öhmark, Lövånger, blev så betagen i hela tillställningen att han skänkte sin kyrkstuga till hembygdsföreningen på villkor, att den skulle inredas som en gammaldags Österbottnisk småstuga. Den invigdes 1951. Största delen av stugans inventarier införskaffades från olika delar av Österbotten. Många Österbottningar bidrog med en skärv till inköp av inventarierna.

 

 

Av Lövångers fordom c:a 60 soldattorp återstår inte många, men ett är räddat och bevarat, nämligen Nr:13 Blom. Flyttat från Blacke by, till området invid kyrkstaden, finns det nu att beskåda. Stugan är liten och man kan lätt föreställa sig det svåra liv soldaten, med fru och ofta många barn, levde. Någon ko skulle naturligtvis soldatfamiljen ha och tillhörande ladugård finns strax intill.

En loge är uppsatt invid soldattorpet där Hembygdsföreningen visar ett antal gamla, nu glömda

jordbruksredskap.

. Slåtterdag vid soldattorpet.

Tillbaka till:
första sidan